Naturarvet lobbar

matbrunn panoramaNaturarvet har tillsammans med fyra andra organisationer lämnat över en skrivelse till EUs miljöministrar (Miljörådet) m. fl. och bett dem att överväga konsekvenserna av att följa EU parlamentets linje angående beräkningsnivåerna i LULUCF * förordningen inom ramverket för klimat och energi för perioden från 2020 till 2030. Parlamentet röstade igenom ett kompromissförslag som bl.a. flyttade fram årtalet för referensnivåer för avverkningsvolymer jämfört med Europeiska komissionens förslag som också innefattar ett avverkningstak.

Skogsindustrin i Finland och Sverige lobbar hårt för att de tillåtna volymerna istället ska beräknas på prognostiserade hållbara nivåer för skogsbruket, vilket naturligtvis är mycket osäkert och har som syfte att öka uttaget av skogsprodukter för bl.a. biobränsle. Parlamentets majoritet svalde delvis skogsindustrins vaga löften om ökad kolsänka genom ökat skogsbruk! Hur är det med matte-kunskaperna, kan man undra?

Eftersom vi vet att redan med den avverkningstakt som pågår nu så kommer det inte att finnas någon gammelskog kvar att skydda 2030 så är risken med ett ökat uttag uppenbar att de sista gammelskogarna kommer att försvinna i en ännu mer rasande takt. Bl.a. detta har vi velat förmedla i skrivelsen till miljöministrarna m.fl. som nu ska ta upp frågan i ett trepartssamtal där även företrädare för komissionen och parlamentet deltar. Skrivelsen på engelska kan du läsa här. I samband med att skrivelsen har överlämnats så släpper vi också ett pressmeddelande till internationella media samt ett pressmeddelande till svenska media.

Vill du förvissa dig om att spara så mycket gammelskog som möjligt innan de sista gammelskogarna skövlas i den nya bioekonomins skönmålande namn så ska du genast se till att bli månadsgivare i Naturarvet. Skogsfadder är den fina titel du då kan bära och känna dig stolt över när du nästa gång kramar om ett träd och viskar ”jag älskar dig”.

* LULUCF står för ”Land Use, Land Use Change and Forestry”, vilket på svenska blir ”Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk”. Vad det framför allt handlar om är bl.a. det notoriskt svårberäknade området ”sänkor”, det vill säga hur mycket kol som frigörs genom markanvändning eller kol som binds i träd, andra växter och upplagring i mark eller överflyttas i form av t.ex. träprodukter.
risveden panorama