Om jag utgår från den första meningen i rubriken så är det inte så mycket att orda om. Det som händer I skogen är livet. Det pågår. 24-7. Hur det pågår avgörs i den andra meningen. Skogens öde vilar i människans händer och påverkas av människans nyckfullhet.
Jag följer nyhetsflödet om skog och visst, det kommer med 10 års intervaller återigen insiktsfulla reportage i DN, där Lisa Röstlund har vässat pennan och konfronterar skogsindustrin och politiker angående tillståndet i den svenska skogen. Läs Lisas artiklar!
Enstaka segrar vinns för stoppade avverkningar och skydd av skog och en och annan tätortsnära oersättlig gammelskog, som Månsberget i Karlstad, får stor uppmärksamhet genom naturvänners engagemang. Initiativ som #skogsmissbruket får genomslag i svensk media och internationellt i t.ex. New York Times med sina bilder av ett skövlat svenskt skogslandskap.
En spännande utveckling är stödet från EU-domstolen för ett överklagande från Skydda skogen, Naturskyddsföreningen och GOF av en avverkning i Härryda kommun till Mark- och miljödomstolen. EU kritiserar myndigheternas handläggning av sådana ärenden för att inte tillräcklig hänsyn tagits till art- och habitatdirektivet.
Skydda skogen har också framgångsrikt överklagat ett antal avverkningsanmälningar från tre bolag i Jämtland, där Skogsstyrelsen brustit i att samråda med Länsstyrelsen om arter som ingår i art- och habitatdirektivet.
En gång i tiden när vi hade barn som var i 5-14 års-åldern besökte vi vänner i Nyköping. Dom drog igång bastun och alla samlades i den goa värmen utom vår yngste son och deras jämnårige pojke. Efter en stund kom dom också in i bastun. Vi kunde se att vår son inte var helt tillfreds med situationen. Pappan i vänfamiljen frågade: – Är det hett? Sonen tittade upp på oss som om vi alla var idioter och utbrast: – Nej, det är inte hett, det är skiiithett!! varvid han tvärt lämnade bastun medan skratten från oss lite mer långväxta värmde på den goa stämningen ytterligare därinne.
Så nu efter pausen i ekonomin, hur går det med omställningen till ett hållbart samhälle? Hur går det med Parisavtalet? Har industrin ställt om eller är det hett inom skogsindustrin igen? Nej, det är inte hett, det är skiithett. Industrins ägare skrattar hela vägen till banken men det enda som värms är jordens medeltemperatur. Den goa stämningen lyser med sin frånvaro.
Vi tar några händelser som skapat rubriker lite i skymundan i fackpressen: Norra skog har sålt sitt fastighetsinnehav om 40 000 ha till den nya fonden Silvestica. Pengarna har Norra skog lagt i en korg – dom blir delägare i Metsäs pappersmassafabrik i Husum. Dit ska en stor del av Norra skogs medlemmars träd från skogsskövlingar i Norrland transporteras för att omvandlas till kortvariga produkter som på kort sikt omvandlas och tillför atmosfären massor med koldioxid utöver de katastrofala utsläppen av koldioxid från skövlingen av marken och bortfallet under lång tid av kolbindande naturskog. Nu ska Norra skogs medlemmar få ta del av vinsterna från skogsindustrin. Detta grepp ska naturligtvis stimulera skogsägare att leverera råmaterial från ett skogsbruk som annars är olönsamt. Konceptet har anammats av Södra skogsägarna för länge sedan. Och hur mycket gammelskog finns det kvar i södra Sverige? Effekten av denna industri är förödande för klimat och biologisk mångfald och ett ständigt närvarande hot mot de sista gammelskogarna.
Metsä Fibre använder sina vinster och inflytande kapital till att bygga ett helt nytt biokombinat i Kemi. Finska staten bidrar med att stå för utbyggnaden av infrastrukturen så att ett löpande lastbils-band av 7-8 miljoner kubikmeter massaved från skövlat skogslandskap kan fraktas in till monsterindustrin varje år. 1 miljon kubikmeter ska komma från norra Sverige.
Stora enso tillsammans med IKEA och H&M, planerar att ta över 10% av världens produktion av råvara till textilindustrin med material från skogen. Nu bygger dom för 350 miljoner kr med bl.a. pengar från Energimyndigheten en demoanläggning i skånska Nymölla. IKEA, som redan är en av världens största skogs-skövlare, ser fram emot att ersätta alla sina textilier med träfiber-textil. Tillgången på skogsråvara behöver naturligtvis öka. Var ska råvaran komma från? Samma råvara som ska räcka till biobränsle och trävaror?
Sveaskog investerar 100 miljoner kr i sin enda kassako, plantskolorna, för att öka produktion av plantor som ska ersätta den tidigare skogen i det skövlade skogsindustrilandskapet. Plantorna är framädlade för att växa snabbt, dvs. på kortare tid kunna ge mer billig råvara till den koldioxidspyende cellulosaindustrin.
Sveaskogs olönsamma skogsbruksdel drevs ändå på av tidigare VDn för att kunna skövla mer av renbeteslavskogarna i Sápmi, vilket skapade konflikter. Sveaskogs styrelse kickade VDn och samerna och naturvännerna firar segrar för skogen men ingen vet hur Sveaskog ska tillämpa sin nya strategi att både öka brukandet och den biologiska mångfalden samtidigt, inte ens styrelsen. Satsningen på mer skogplantor är kanske en signal om att dom satsar på den lönsamma delen av verksamheten och förhoppningsvis låter den olönsamma skogsbruksdelen gå i malpåse.
Silvestica är ett nytt fenomen inom skogs-Sverige, skapat av bl.a. SEB. Med 5 miljarder kr från svenska och norska pensionsfonder i pengapungen är deras ambition att köpa upp och “förädla” fastigheter i Baltikum, Finland och Sverige. Deras affärer i Sverige har varit spektakulära. Bl.a. köpte dom en fastighet i Västerbotten för mer än dubbla priset mot vad den hade sålts för tre år tidigare. Priserna som Silvestica betalar driver upp priserna på fastighetsmarknaden. Samtidigt har Holmen, SCA, Billerud-Korsnäs och Sveaskog det senaste året alla uppgraderat sitt skogsinnehav i sin bokföring. Tillgångarna av skog har plötsligt dubblerats i deras böcker.
LRF ledda av deras främsta äganderätts-jurist Carl von der Esch (som själv har spekulationsköpt fjällnära skog 2010,) har för skogsägares räkning framgångsrikt på löpande band drivit igenom stämningar av skogsstyrelsen för att dom har nekats avverkning av skyddsvärd fjällnära skog. I domarna tvingas Skogsstyrelsen till ersättningar satta efter de nya prisnivåerna +25% och skogsstyrelsen har inga medel kvar till sitt normala arbete med skydd av natur. Alla pengar går åt till att betala ersättningar till skogsägare som nekats avverka fjällnära skog. Avverkningar som dom ändå inte hade tjänat några pengar på. Inte konstigt att avverkningsanmälningarna av fjällnära skog ökade med 400 procent i fjol.
Läs vidare här om vad som händer I och MED Naturarvets skogar just nu. Välkommen med tankar eller frågor du har om skog i allmänhet och om Naturarvets skogar i synnerhet. Skriv till lo[at]naturarvet.se
Naturarvet