Stäng ×

Kyligt klimat för skogsskydd

the_wholly_oak_tree_winter

Det blåser politiskt kalla vindar i skyddsvärda skogar.

Björksäter den 2017-03-02

I gårdagens artikel i Landets Fria intervjuas Miljöminister Karolina Skog (MP) och Skogsstyrelsens projektledare Bo Hultgren om hur det går med uppfyllelsen av miljökvalitetsmålet Levande skogar. Båda spår korrekt att det blir svårt att nå trots nya satsningar från sittande regering. Naturarvet kan med din värme och kärlek växa till att bli en stark aktör för bevarandet av svensk gammelskog.

Nya etappmålet räcker inte och kommer inte att nås

31 januari i år presenterade Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen gemensamt inom regeringsuppdraget Värdefulla skogar en Revidering av Nationell Strategi för Formellt Skydd av Skog. I höstas deltog Naturarvet i en hearing som bl.a. låg till grund för denna strategi. Den reviderade strategin innebär ett etappmål för perioden 2016-2020 om ytterligare 90 000 ha skyddad produktiv skogsmark. Det innebär en avsättning om 0,08% av skogsmarken per år, vilket är något högre än genomsnittet om 0,07% sedan 1993 men rejält mycket högre än ”de magra åren” 2009-2015, då snittet för avsatt produktiv skogsmark låg på 0,04% per år. ”De feta åren” 2005-2008 låg emellertid snittet på ”hela” 0,15% per år.

Som Bo Hultgren påpekar så krävs det dock att regeringen skjuter till den budget som behövs, vilket alltså inte har skett. Den knappa miljard som går till skydd av prioriterade skogstyper, bl.a. stora arealer i södra Sverige lär inte räcka till mycket mer än ungefär det som avsattes de magra åren. Att skogsmark har blivit dubbelt så dyr genom listigt kapiatliseringsarbete från banker, bolag och fastighetsmäklare innebär förstås att den monetärt ökade budgeten från staten ändå inte räcker till att skydda särskilt mycket skyddsvärd skog där det bäst behövs, d.v.s samma budget räcker bara till halva arealen jämfört med för 10-15 år sedan.

Matchen mellan produktionsivrarna och naturen

Och som Karolina Skog påpekar kommer ett regeringsskifte 2018 med största sannolikhet att sänka takten på avsättningar ned till samma nivå eller lägre än de magra åren. Med stark lobbyism verkar dessutom nu skogssektorns produktions-förespråkare för att t.o.m. redan etablerade reservat ska avvecklas och bli produktionsskog ”för klimatets skull”. Med falska argument påstås det att det är bra att hugga ner skog och plantera produktionsskog för att det skulle binda mer kol från atmosfären. Detta måste på allvar ses som ett hot mot all skyddad skog inom en snar framtid när kapitalet och industrisektorn med sina överlägsna lobbying-resurser fåfängt vinner matchen över naturen.

Bristen på ekologiskt funktionella värdekärnor kräver att varenda kvarvarande värdekärna skyddas

Bo Hulgren efterlyser också en ny behovsanalys eftersom den gamla är från 1997 och mycket ska ha hänt sedan dess. Men uppföljningar (senast 2010) har inte kommit till någon annan slutsats som innebär följande:

  • I södra Sveriges nemorala skogar är behovet störst med minst 16 % skyddad areal för att långsiktigt bevara den biologiska mångfalden. Och med en tillgänglig areal om max 5 % (varav ca 1-2 % har formellt skydd idag) beräknas gapet om minst 11 % ekologiskt fungerande skogsmark behöva återskapas från den produktiva skogsmarkens produktionsskogar, som i stor utsträckning saknar biologiska värden idag.
  • I norra boreala skogsbältet är bristen något mindre, och en nivå om 9-12 % skyddade värdekärnor antas vara en acceptabel nivå, om den kvarvarande fjällnära skogen samtidigt skyddas fullt ut och därmed uppnår resiliens och bidrar till att regionalt upprätthålla livskraftiga stammar av växter och djur även på sikt.

Där bristen är som störst är också tillgången som lägst och marken som dyrast. Markersättning vid bildning av naturreservat närmar sig 200 000 kr/ha i Skåne.

Naturarvet behöver bli en stark aktör på den regionala och nationella naturvårds-arenan

Trots kunskapen om behovet av skydd och såväl ett nationellt som internationellt åtagande från den politiska makten att skydda 17 % av landytan i ett ekologiskt funktionellt nätverk av representativa biotoper har det varit en svag utveckling av skyddet för produktiv skogsmark. Ambitionen att skydda tillräckliga arealer för att kunna bevara livskraftiga stammar kan i nuvarande takt uppnås om ca 150-200 år. Under samma period hinner all skog i Sverige både gallras och avverkas minst en gång till. Artdatabanken har dock räknat ut att med dagens avverkningstakt kommer det redan till 2030 inte att finnas mer skyddsvärd gammelskog att skydda. Att bevara de sista gammelskogarna brådskar!

Naturarvet har som privat aktör en viktig roll i det långsiktiga bevarandet av gammelskogen, eftersom stiftelsens stadgar erbjuder ett skydd som är resilient mot politiska svängningar. Det är Naturarvets stadgar och stiftelselagen som svarar för ett permanent skydd som kanske t.o.m. är starkare än naturreservat. För dig som vill mer än vad staten och framtiden utlovar är Naturarvet en konkret väg framåt mot målet att bevara ett naturarv av svensk gammelskog på ett resilient sätt. Med stor uppslutning bakom Naturarvet genom stark finansiering kan ett starkt permanent skydd för Sveriges sista gammelskogar skapas utanför den politiska arenan. Var med och ge din värme och kärlek till Naturarvet som gammelskogens naturliga beskyddare genom att ge gåvor regelbundet som skogsfadder, med högtidsgåvor eller spontana gåvor och genom att testamentera till Naturarvet, bli klicksponsor och för all del Klicka varje dag för gammelskogen! Och för dig som känner till skog som behöver skyddas är det viktigt att rapportera det till Naturarvets ekolog/verksamhetsledare.

Tillsammans bevarar vi Sveriges gammelskog!