En timme utanför Umeå, i det lilla samhället Granö, doftar det av nybakat bröd. Men på Granö Gårdsbageri säljs inte bara välsmakande varma bullar. Här finns också möjlighet att köpa en liten burk kådsalva, med en fantastisk bakgrundshistoria. Bakom den står nämligen Anne-Katrin Würthele, ekolog och naturguide, som har hittat sitt eget sätt att bidra till skogens framtid genom sin egentillverkade Köxiken kådsalva.

Anne som guide på en snöskovandring.
Anne kommer ursprungligen från Tyskland, där hon utbildade sig inom skogsekologi och global change management. Drivkraften var tydlig: att arbeta med hållbar utveckling och klimatfrågor. Men verkligheten visade sig vara mer komplex.
– Man tror att man kan rädda världen, men det är inte så lätt som man hade hoppats, berättar hon.
När hon kom till Sverige och började arbeta som naturguide mötte hon många människor som bar på samma känsla – en sorg och frustration över skogens situation, och en upplevelse av att det är svårt att göra skillnad. Det var därför Anne drogs till Naturarvet.
– Det fina med Naturarvet är att alla kan bidra, och istället för att fokusera på vad som är fel, handlar det om vad vi faktiskt kan göra.
Kådsalvan som blev en rörelseIdén till Köxikens kådsalva föddes ur ett konkret behov. Under kalla vinterdagar som naturguide sprack händerna i kylan, och lösningen kom i form av ett recept på kådsalva från en finsk kollega. En mjuk salva som doftar skog och läker torr hud. Annes idé var att tillverka kådsalva och sälja den till sina besökare. Varje krona hon fick in på försäljningen skulle gå oavkortat till Naturarvet. Kådsalvan skulle bli ett sätt att förena nytta med engagemang. Det var dock inte det enklaste att driva butik, och försäljningen tog fart på riktigt först när kådsalvan fick en plats på hyllan hos Granö Gårdsbageri.
– Plötsligt såldes upp till 14 burkar i veckan. Varje burk är en påminnelse för mig om att små initiativ kan växa. Tänk om detta skulle kunna bidra till att skydda en hel skog en dag?

Köxikens kådsalva hos Granö gårdsbageri.
Namnet Köxiken kommer från ett norrländskt dialektord för lavskrika, som är en orädd och nyfiken fågel som är beroende av gamla, täta granskogar för att överleva. Därmed är den en naturlig symbol för just sådan skog som behöver skyddas.
– Alla som bor eller besöker skogarna här omkring har en relation till lavskrikan. Därför är den en perfekt ambassadör för gammelskogen och blev ett bra namn på kådsalvan.
Bakom Köxikens kådsalva finns också ett nätverk: konstnären Saga Holmgård som har skapat loggan, biodlaren Sven Hellqvist i Umeå som skänker bivaxet till produkten, och Anne själv som bidrar med burkar och tillverkningen.

– Vi ger tillsammans. För det handlar om relationen till naturen. Att vistas i skogen ger lugn, kraft och en vilja att bevara det som fortfarande finns kvar, konstaterar hon.
Det var också på grund av naturen och gammelskogarna som Anne bestämde sig för att flytta till Sverige för sju år sen.
– Jag blev kär i skogarna här. Sådana skogar finns knappt kvar i andra länder. Vi måste vara rädda om dem vi har kvar i Sverige.
Håll utkik:
I samarbete med och inspirerade av Köxikens kådsalva bjuder vi in till en gemensam julinsamling där hantverk står i centrum och intäkterna av sålda alster går till skydd av gammelskogen. Mer information om det efter sommaren. Men om du redan nu har en syjunta, stickcafé, förening för trätäljning eller annan hantverksgrupp så är ni välkomna att höra av er och börja förbereda er inför insamlingen ”hantverk för gammelskogen”.