Stäng ×

Verksamhetsledaren är bekymrad

Fjällnära - orörd skog, myrar och ett och annat hygge och skogsplantering så långt ögat kan nå

Fjällnära – orörd skog, myrar och ett och annat hygge och skogsplantering så långt ögat kan nå

Intensivt naturvårdsarbete gav skydd för fjällnära skog.

Kampen om den fjällnära skogen började för ca 40 år sedan. Skövlingen av den produktiva skogsmarken började nå bristningsgränsen för vad lagen tillåter och Domänverket (numera Sveaskog) började systematiskt att bygga väg i väglöst land. Vid varje vägslut gjordes ett hygge med åtföljande plantering av rena plantager med den för Sverige främmande contortatallen. Historien berättas förtjänstfullt i denna artikel från 2015.

Genom ett intensivt arbete lyckades naturvårdarna framförallt i Norrbotten att stoppa den fortsatta skövlingen av de milsvida naturskogar som breder ut sig strax öster om fjällkedjan. I skogsvårdslagen anno 1979 anges nya regler för avverkning i svårföryngrad och fjällnära skog. 1983 fastställdes gränsen för svårföryngrad och 1991 för fjällnära skog. Läs om detta här.

Stora sår skärs in i den svårföryngrade skogen

Stora sår skärs in i den svårföryngrade skogen

Är pausen för skövlingen av fjällnära skog slut?

Då inleddes pausen från hygges-skövlingen för den fjällnära skogen. Stora områden blev också formellt skyddade och idag är ca hälften av all skyddad skog i Sverige fjällnära. Men redan 2008 var det dags att tulla på skyddet och gränsen för den svårföryngrade skogen avvecklades. Genast skar skogsbolagen stora sår i naturskogar som aldrig tidigare varit utsatta för hygges-skövlings-metoder.

Inom 20 år kan en skogsägare med effektiv planering från skogsbolagen helt lagligt hugga ner åtminstone hälften av all skog de äger i ett område. Och de är på god väg i den tidigare svårföryngrade skogen men nu har det prekära läget blivit uppenbart att det helt enkelt råder brist på naturskogsartad skog i Sverige.

Tror du på mirakler?

I all produktiv skogsmark nedanför den fjällnära råder det sådan brist på naturskog att vi inte kommer att långsiktigt kunna bevara den biologiska mångfalden om inte skogsmark återställs till naturskog. I södra Sverige är bristen störst och över 10 % av den redan hårt hygges-skövlade skogsmarken behöver på något mirakulöst sätt med stora ekonomiska insatser återställas till ekologiskt fungerande naturskog. Hur det ska gå till vet ingen.

Därför har Naturarvet främst inriktat sig på att hitta återstående gammelskog som kan bevaras i södra delen av landet. Dom små spillror som likt nålar i en höstack svårligen går att rota fram måste till varje pris skyddas. Ändå är det svårt att få allt att gå ihop för att kunna skydda ett område. Framförallt är det mer pengar som behövs. Och dom kära slantarna växer inte på träd, det finns inga mirakel-lösningar på pengabristen inom naturvården. Det är bara du och jag som kan råda bot på den.

Naturvård = klimathot?

Så kom då utan föregående samråd med berörda parter beslutet från Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist att pausa nyckelbiotop-inventeringen i nordvästra Sverige. Naturvårdsorganisationerns mötte beslutet med indignation och WWF och Naturskyddsföreningen valde att avbryta sin samverkan med Skogsstyrelsen. Beslutet har också upprört anställda på myndigheten och ett stort antal forskare uppmanar nu till att återuppta nyckelbiotopsinventeringen.

Skogsbolagen har svarat med den mest allvarliga attacken mot naturvården i Sverige hittills, där de i samlad trupp med besked ger uttryck för sina avsikter att nu får det vara slut med daltandet med fjällskogarna. Med ”klimatet” som slagträ uppfordrar dom att så mycket skog som möjligt ska avverkas. De vill helt enkelt att även den fjällnära skogen ska avregleras.

Därmed vill dom inte bara att nyckelbiotopsinventeringen fortsatt ska vara pausad. De vill samtidigt se till att den paus som fjällskogen haft från hygges-skövling ska avslutas. Det är enligt deras vinststyrda syn inte lönsamt att skydda mer skog där det redan är så mycket skyddat. Naturvårdare målas ut som klimat-bovar eftersom skogsindustrin anser att det inte är förenligt med klimatmålet att skydda skog över huvud taget.

Fjällnära naturskogsartad tallhedskog - värt att bevara!

Fjällnära naturskogsartad tallhedskog – värt att bevara!

Då slår mig tanken…

Min omedelbara reaktion är att vi nu måste sätta fokus på att skydda den fjällnära skogen, vilket också samtliga övriga naturvårdsorganisationer har gjort. Då slår mig tanken – så nu när vi alla har fokus på nordvästra Sverige kan bolagen liksom i skuggan av det stora hotet mot fjällnära skog fortsätta att i skymundan hygges-skövla de sista spillrorna av gammelskog och kontinuitetsskog i södra Sverige!

Jag har sagt det förr och det blir alltmer tydligt, att den stora politiska och ekonomiska rörelsen driver på mot att snarast skövla allt som ännu inte skövlats. Med ”klimatet” som argument kommer nästa steg att vara att skövla det som har skyddats men som för att ”rädda planeten” måste avverkas. Förespråkarna för den linjen tycker att det är en rent solidarisk handling med världens folk.

Vi får inte förlora vårt fokus: Naturvård = klimatsmart + artsmart!

Det är viktigare än någonsin för naturen och den biologiska mångfaldens och klimatets skull att satsa på fristående skyddsformer som inte kommer att kunna ruckas på genom politiska beslut. Att gammelskogar binder kol är belagt i de få studier som har gjorts (nästan ingen vill finansiera sån forskning). Att gammelskogar är livsviktiga för den biologiska mångfalden och att hygges-skövlingen är det största hotet mot densamma är oomstritt!

Naturarvet är den fristående naturskyddsorganisation i Sverige idag som oberoende av politik kan garantera ett permanent skydd för den skog som kommer i insamlingsstiftelsens ägo. Låt oss bygga en stark insamling för ett naturarv av de sista svenska gammelskogarna, med ett skydd som garanteras genom Naturarvets stadgar och stiftelselagen.

Tillsammans med Naturarvet bevarar du Sveriges sista gammelskogar!