I en ny roman Dolt i Digerskogen av J.N. Holmboe står gammelskogen i centrum. Berättelsen utspelar sig i en fiktiv bygd i Sörmland, där en gammal skog ska avverkas och där det i närheten bor en grupp människor som tycker att det är en dålig idé.
Men det här är inte ett ställningstagande för eller emot dagens skogsindustri. Det är en berättelse om människorna som hamnar mitt i konflikten – om engagemang, relationer, lojalitet och svek. Och om vad som egentligen finns dolt i skogen. 
Romanen är intrigdriven och berättas i dagboksform. Händelser som ägt rum i skogen långt tidigare visar sig få stor betydelse för det som händer i nutid. Berättelsen rymmer också en äldre historia som sträcker sig tillbaka till baggböleriets tid, då skog och skogsägare utsattes för omfattande exploatering och oegentligheter.
Bakom pseudonymen J.N. Holmboe finns en forskare som i sitt yrkesliv arbetar med miljö- och naturfrågor. Intresset för arter, inte minst växter, har funnits med under lång tid.
Det var också i ljuset av forskningen idén till romanen började. Författaren berättar att man som forskare förväntas vara så objektiv som möjligt. Man ska förhålla sig till den kunskap som finns, väga olika perspektiv mot varandra och ge de bästa råd som går utifrån dagens forskningsläge.
– Men ju mer man vet om naturen och skogens ekologi, desto större blir respekten för gamla skogar. Och som forskare blir det särskilt tydligt hur begränsad vår kunskap faktiskt är, kommenterar författaren.
– Som forskare ska jag vara objektiv. Men jag har också starka känslor för skogen. Jag ville skriva något där jag kunde uttrycka mig subjektivt och känslomässigt.
Arbetet med romanen började för ungefär fem år sedan och har pågått parallellt med forskaryrket. Idéerna till intrigen kom relativt lätt. Det var själva hantverket som var svårare, såsom att gestalta berättelsen och hitta rätt litterär ton.
– Som forskare är man van vid att skriva. Men vetenskapligt skrivande och skönlitterärt skrivande är två helt olika saker. Att skapa en intrig är en sak. Att få människor, miljöer och känslor att leva på sidan är något helt annat, konstaterar författaren.
Debutanten har valt att vara anonym och använder pseudonymen J.N. Holmboe. Namnet är medvetet könsneutralt.
– Jag vill hålla isär det skönlitterära hantverket från det jag gör som forskare. Jag vill också att läsaren ska kunna gå in i berättelsen med så öppna ögon som möjligt. Jag ville helt enkelt att romanen skulle stå på egna ben.
Det finns en personlig erfarenhet bakom romanen.
– Det fanns en skogsägare som lovade att bevara en skog. Men löftet bröts, berättar författaren.
– Ska man verkligen kunna påverka vad som händer med en skog är äganderätten betydelsefull. Utan rådighet över marken kan det bli svårt att påverka vad som händer med vår natur, och det kan också uppstå svåra konfliktsituationer.
Därför har nu författaren bestämt sig för att vara en del av Naturarvets kampanj ”Skapande för gammelskogen” och skänker därför 20% av intäkterna för boken till Naturarvet.
– Att skriva Dolt i Digerskogen blev på sätt och vis en manifestation: en berättelse om varför det är viktigt att kunna råda över mark och varför gamla skogar är värda att skydda, avslutar författaren.
Efter fem års arbete är Dolt i Digerskogen nu ute i världen. Författaren hoppas framför allt att många ska läsa den och höra av sig med sina reaktioner. För berättelsen är inte helt avslutad och några trådar lämnas medvetet öppna. Det finns nämligen redan tankar på en uppföljare, och läsarnas reaktioner kommer att bli en viktig del i det fortsatta skrivandet.

Dolt i Digerskogen finns att köpa hos Bokus och Adlibris och finns även som e-bok på t ex BookBeat.
Just nu går 20% av intäkterna till Naturarvet och kampanjen ”Skapande för gammelskogen”.
Gör du något hantverk, pyssel eller skapar på annat sätt? Är du med i en syjunta, slöjdgrupp, stickcafé eller annan kreativ samling? I så fall blir vi jätteglada om du/ni vill vara med och bidra till Naturarvet via vår julkampanj ”Skapande för gammelskogen”.