Ett klick för skogen – så startade Naturarvet

När Ann Murugan och Jenny Strand återvände till sina barndomsskogar efter många år utomlands möttes de av kalhyggen där deras älskade urskogar en gång stått. Chocken blev startskottet för något större och en idé som skulle växa till Naturarvet, en stiftelse som gör det möjligt för vanliga människor att tillsammans bevara gammelskog. Detta är berättelsen om hur allt började, vad de lärt sig och vad de hoppas på för framtiden.

Ett återvändande som förändrade allt

Både Jenny och Ann bodde länge utomlands och varje gång de kom hem och hälsade på sina familjer i byarna utanför Luleå, så förstod de vilka fantastiska skogar som faktiskt fanns i Sverige. Så sällsynt stilla och med vild natur.

– I London hade jag egentligen bara Hyde Park, berättar Jenny. När jag kom hem till Sverige insåg jag vilken unik tillgång våra gammelskogar är.

Ann Murugan, 2005 i Änamusskogen

Men barndomens skogar runt Luleå, där de åkt skidor, ridit och lekt, hade förändrats drastiskt. Flera älsklingsplatser var borta. I deras ställe fanns det nu bara kalhyggen. Den personliga sorgen väckte en större fråga kring hur det egentligen stod till med Sveriges gammelskogar. När de började undersöka saken visade statistiken samma sak som deras känsla, nämligen att endast omkring en procent av den produktiva gammelskogen var formellt skyddad (siffror fr 2003), och därmed var sämre skyddad mot avverkning. De tog kontakt med allt från Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen till Naturvårdsverket och satte sig in i vem som bar ansvar för att skydda värdefull skog och hur det i så fall fungerade.

– Vi ville förstå både naturen och systemet för att kunna göra något som faktiskt fungerade i verkligheten, säger Ann.

Arbetet tog nästan ett år. Men målet var tydligt, nämligen att hitta ett sätt som gav oskyddade gammelskogar starkast möjliga skydd, på riktigt.

Insikterna som födde idén

Jenny Strand, 2005 i Änamusskogen

Ann och Jenny insåg snart att problemet inte bara var politiskt eller juridiskt, utan också demokratiskt. Att många människor bryr sig om skogen, men inte har råd eller möjlighet att köpa skog och därmed upplever att de saknar ett enkelt sätt att göra skillnad. 2003 fanns det ingen organisation som Naturarvet samtidigt som myndigheterna inte hade resurser att bevara all skyddsvärd skog som hotades av avverkning. Ur den insikten föddes idén om ”Ett klick för skogen”. En digital plattform där vem som helst kunde bidra ekonomiskt till att tillsammans med andra köpa och bevara gammelskog.

– Vi ville bygga något som fungerade oavsett var människor befann sig i världen och att det gick att bidra oavsett hur mycket pengar eller tid som kunde avsättas. Allt skulle vara digitalt och tillgängligt, berättar Jenny.

De såg också ett stort glapp i maskineriet. Det fanns många privata skogsägare som gärna ville bevara sin gammelskog, och det fanns också en stor vilja hos myndigheterna att göra det. Men det fanns helt enkelt inte tillräckligt med resurser att ersätta markägaren med för att kunna bilda ett naturreservat. Det var där Naturarvet skulle kliva in.

Stiftelsen blev verklighet

Under 2003 formades idén steg för steg, och året därpå, 2004, bildades ”Ett klick för skogen” formellt som en stiftelse. Samma år lanserades den första webbplatsen.

– Vi ringde till våra mammor och bad dem gå in och klicka! minns Jenny.

Men det behövdes inte. Genomslaget blev större än de vågat hoppas på. Sajten fick mellan fem- och tiotusen klick om dagen. På webbplatsen fanns en pixelkarta som visade hur mycket skog som redan räddats och hur mycket som återstod. Kartan blev en snackis, media plockade upp initiativet och lokalbefolkningen engagerade sig starkt.

Änamusskogen – den första stora segern

Ann och Jenny möjliggör för överlevnaden av gammelskogen i Årrenjarka. (2004)

Det första stora förvärvet blev en gammelskog i Årrennjarka som sedermera fick namnet Änamusskogen. En gammelskog klassad som nyckelbiotop och hemvist för bland andra gammelgranskål, rosenticka, dvärgbägarlav, tjäder, tretåig hackspett, lo, järv och björn. Köpet blev både ett praktiskt genombrott och ett känslomässigt avgörande ögonblick.

– När Änamusskogen var tryggad för framtiden insåg vi att vår idé faktiskt funkade, säger Ann. Människor kan värna om naturen tillsammans.

Ann och Jenny vann flera priser bland annat Woman of the Earth, lokala och nationella miljöpriser och deras arbete uppmärksammades även av Kungahuset. Varje utmärkelse stärkte både deras trovärdighet och allmänhetens förtroende. Men mest stolta är de ändå över de bevarade skogarna och modet att de tog steget.

– Vi kunde ha fortsatt prata om problemet. Men istället tänkte vi lösningsorienterat och vågade satsa. Med eget kapital som insats, utan lön, och med delvis dubbla jobb och en enorm arbetsbörda, säger Jenny. Men det var helt klart värt det. Att vi vågade gå utanför våra komfortzoner. Det förändrade oss som människor.

– Att Natuarvet lever vidare, växer och att se skog efter skog bevaras är verkligen djupt helande, säger Ann.

En berättelse som fortsätter

För både Jenny och Ann blev arbetet med Naturarvet också en personlig resa, en utveckling som gick långt bortom själva skogsfrågan. Naturen är fortfarande en röd tråd i deras liv och de lever så hållbart de kan. Jenny menar att Naturarvet har format hennes liv och fördjupat hennes relation till naturen.

– Naturen är min kraftkälla. Där gör jag yoga, mediterar och springer och dit tar jag med min son, säger hon.

Och Ann har fortsatt inom ekologi och hållbarhet som ekoentreprenör, men har också gått djupare in i det hon kallar inre hållbarhet, det vill säga hur våra tankemönster och känslor påverkar vår förmåga att agera för planeten. Här är meditation ett viktigt verktyg för Ann personligen och för dem hon vägleder.

– Naturarvet var början, ringarna på vattnet fortsätter sprida sig, säger Ann.

Om Jenny och Ann får önska fritt vill de se att all kvarvarande gammelskog i Sverige och Skandinavien bevaras för framtida generationer. De hoppas att inga fler gammelskogar ska behöva avverkas på grund av brist på pengar, och att privata skogsägare inte ska tvingas välja mellan ekonomi och natur. Samtidigt ser de tydliga hot. Fortsatt kalhuggning, osäker finansiering och politiska förändringar kan påverka möjligheten att skydda skog. De menar också att skogens roll som kolsänka fortfarande undervärderas.

– Behovet av Naturarvet är större än någonsin och det är så många människor som vill värna om det viktiga och vackra, säger Jenny.

Naturarvet började som ”Ett klick för skogen” och två barndomsvänners kärlek till skogsekosystemet och sorg över förlorade skogar. Det blev en rörelse som gav tusentals människor möjlighet att vara med och rädda natur. Och vår historia är långt ifrån över…

Var med och rädda gammelskog tillsammans med Naturarvet. Bli Skogsfadder!

Ännamusskogen

Naturarvet