Gamm-E-lskog är inte samma sak som gamm-A-lskog. I norra Sverige klassas bestånd med en genomsnittlig ålder om mer än 140 år som gammAl. I södra Sverige går motsvarande gräns vid 120 års ålder. Mycket av den gamla skogen är röjd och gallrad och kommer snart att avverkas. GammElskog har inte röjts och gallrats och hyser därför större biologiska värden. Där finns också många yngre träd genom naturlig föryngring, så snittåldern är inte alltid lika hög som hos en röjd och gallrad gammAl skog.
Gammelskog är mer eller mindre orörd skog som inte har utsatts för modernt skogsbruk och har därför behållit sin naturliga livscykel. I en gammelskog finns träd av olika slag och i alla åldrar. Där finns död ved i form av ”torrakor” (döda trädstammar som fortfarande står upp), och ”lågor” (trädstammar som ligger omkullfallna på marken och sakta bryts ned). Där finns massor av svampar, örter, insekter, fåglar och andra djur. I en sådan skog finns nödvändiga förutsättningar för många av Sveriges hotade arter. Gammelskogen är livsviktig för den biologiska mångfalden och för att bromsa klimatkrisen.
Över hälften av alla hotade arter i Sverige är knutna till gammelskog som inte nämnvärt påverkats av skogsbruk. Vissa arter utvecklas så långsamt att de inte hinner fortplanta sig om inte skogen lämnas orörd och blir tillräckligt gammal. De kan också ha speciella miljökrav, som död ved, hög luftfuktighet, och samverkan med andra hotade arter, som sällan finns annat än i gammelskog. Tack vare alla arters naturliga samspel har stora mängder kol, ca 70% av allt kol i skogen, lagrats i marken genom årtusenden. Ca 30% finns i trädens biomassa.
Arealerna med gammelskog har minskat kraftigt i Sverige under 1900-talet. Utvecklingen har också gjort att de områden med gammelskog som finns kvar har splittrats i enskilda bestånd som blivit mer och mer isolerade från varandra. Framför allt är det arter med begränsad spridningsförmåga och arter som kräver stora sammanhängande områden av orörd skog som hotas när gammelskogen på detta sätt fragmenteras. Framförallt i södra Sverige saknas tillräckligt med sammanhängande arealer av gammelskog för att upprätthålla livskraftiga populationer av arter.
Idag kanske några få procent av den svenska skogen kan betraktas som oskyddad gammelskog. I södra Sverige närmar sig andelen oskyddad gammelskog noll procent. Sveriges regering har åtagit sig att skydda och bevara 17 procent senast 2020. Det målet nåddes inte, vilket regeringen var medvetna om långt innan. Bara 3,4 procent av all produktiv skogsmark nedanför fjällkedjan är formellt skyddad och varje år avverkas mer gammelskog än som skyddas. Därför finns Naturarvet, för att ge alla möjlighet att vara med och bevara Sveriges sista gammelskogar. Och det är bråttom… 2030 är det för sent.
Naturarvet