En studie inom ämnet teoretisk evolutionär ekologi publicerad i Nature plants visar på uråldriga träds betydelse för skogsekosystemens genetiska bredd och därmed deras adaptionsförmåga vid t.ex. klimatförändringar. Ditt bidrag till att kunna skydda mer gammelskog är avgörande för framtiden.

Forskarna har med empiriska data som utgångspunkt studerat uråldriga träds förekomst enligt en stokastisk modell, som drar slutsatsen att upp till 1% av en population av träd med en dödlighet på 1,5% kan nå en sådan ålder att de kan anses vara uråldriga. Vilka träd och hur många avgörs av många olika faktorer men en framträdande faktor är populationsstorleken. Ju fler träd och större område som lämnas i fred desto större chans att ett fåtal träd kan bli uråldriga.

Kontentan är att uråldriga och även gamla och mogna träd (som tillsammmans utgör uppemot 25% av gammelskogens individer) har en avgörande betydelse för skogsekosystemens evolutionärt adaptiva förmåga genom att bidra med genmaterial som har varit bäst anpassat för alla dom olika förhållanden som har rått de senaste 500+ åren. När förhållandena varierar får urskogar och gammelskogar med sin stora genetiska bredd en mycket större chans att anpassa sig efter nya förhållanden än unga likåldriga gran-monokulturer med minimal genetisk bredd.

Förutom att skydda de uråldriga och gamla träden är det populationens storlek som avgör sannolikheten för att nya uråldriga träd kan uppstå på sikt. Det räcker alltså inte med att bara skydda enskilda trädindivider utan större områden med gammelskog måste skyddas för att skogsekosystemen ska kunna möta pågående och framtida klimatförändringar.

Det är inte bara träd som blir uråldriga. Även svampar som bildar mykorrhiza med trädens rötter utvecklar genetiskt sett uråldriga populationer som är anpassade för att möta många olika ekologiska förutsättningar under varierande klimat. Ett svensk forskningsprojekt har studerat hur andelen kvarlämnade träd vid avvekrning påverkar mykorrhiza-samhället.

När gammelskogar skövlas och ersätts med granmonokulturer så förändras inte bara trädskiktets ekologi utan gammelskogens marksvampar försvinner nästan helt och i stället vandrar andra näringskrävande svampar in som kan leda till att en snabbväxande 40-50 årig gran-plantering kan läcka kol till atmosfären i stället för att lagra in det i skogen. Sådana planteringar bidrar alltså till att öka på klimatkrisen i stället för att bromsa upp den.

När oceanerna 2014 passerade ”point of no return” avseende extrem värme under minst 50% av årets månader i all världens oceaners ytvatten så blev klimatkatstrofen på Jorden ett faktum. När oceanernas ekosystem kollapsar så är gammelskogarnas ekosystem, med sin adaptiva förmåga, de viktigaste kvarvarande naturliga kolsänkorna på planeten. Att avverka en enda gammelskog är att bidra till ökad klimatkatastrof och därmed artutrotning och förlust av människors liv.

Dra ditt strå till stacken, bidra till Naturarvet så att mer gammelskog kan skyddas snabbt för nuvarande och framtida generationer.

Studien om uråldriga träd finns att läsa här:
https://www.nature.com/articles/s41477-021-01088-5

Svensk forksning om hur avverkning påverkar livsviktiga mykorrhiza-svampar negativt:
https://besjournals.onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1111/1365-2664.13363
Svensk sammanfattning:
https://www.slu.se/ew-nyheter/2019/4/sparade-trad-vid-avverkning-skyddar-mykorrhizasamhallet/

Om svampars hemliga livsviktiga liv:
https://www.sverigesnatur.org/natur/svamparnas-hemliga-liv/

Oceanernas extrema värme kan du läsa om här:
https://www.theguardian.com/environment/2022/feb/01/extreme-heat-oceans-passed-point-of-no-return-high-temperatures-wildlife-seas