Naturarvet skrev kontrakt på Djupsjöåns gammelskog söder om Mörsil i Åre kommun, Jämtland, i maj och fick tillträde i juni 2024. Fastigheten om 192 ha ligger ca 500 m.ö.h. i ett vidsträckt skogs- och myrområde norr om Håckrenmagasinet. Skogen har strand mot Nördre-Djupsjön i väster och Sönner-Djupsjön i söder och hyser den övre halvan av Djupsjöbäcken, som via två sjöar och lika många namnbyten (Luggeån och Gisterån) utgör ett biflöde till Indalsälven. I sydost gränsar skogen mot Djupsjöbäckens naturreservat, vars 57 ha genom samarbete med Länsstyrelsen i Jämtlands län utökas med Naturarvets 192 ha.

Vi är ödmjukt tacksamma för att denna fastighet var till salu och att vi tidigare hade fått in flera stora gåvor som gjorde det möjligt att förvärva fastigheten. Genom samarbetet med Länsstyrelsen i Jämtlands län kommer en del av finansieringen vid beslut om Naturreservat. För att bidra till resterande insamling se nedan.

Djupsjöåns gammelskog utgör ett stort och ur naturvärdessynpunkt mycket värdefullt område, i en av Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen gemensamt utpekad värdetrakt för skogs-biologiska naturvärden, bestående av såväl skogsmiljöer, våtmarker och vattenmiljöer. Den låga graden av mänsklig påverkan tillsammans med områdets storlek är ett mycket ovanligt inslag i dagens skogslandskap. Tillsammans med det angränsande naturreservatet Djupsjöbäcken bildar det ett drygt 250 hektar stort sammanhängande naturskogsområde med mycket höga naturvärden. Detta område är i sin tur en del i ett ca 1000 hektar stort mosaikartat naturskogsområde klassat som en fristående enklav till fjällkedjans sammanhängande fjällskogsbälte med höga naturvärden.

De urskogsartade skogsområdena utgörs av; 1. Grandominerad naturskog dominerar med gott om gamla träd och såväl stående som liggande död ved. Dessa har ofta ett påtagligt inslag av gamla tallar och lövträd. 2. De talldominerade områdena är tydligt brandpräglade och bitvis urskogsartade med flera olika generationer av levande tallar varav de äldsta ofta har spår från många olika bränder. 3. Lövträdsrikedomen är relativt hög i hela området men särskilt väster om Lapptjärnen breder stora i princip lövträdsdominerade områden ut sig. Såväl tallskog som lövdominerad skog har tydlig påverkan av den senaste storbranden i området för 120 år sedan.

Länsstyrelsen har gjort en inventering 2020 och Naturarvet har kompletterat 2024. Här är ett urval av funna arter:

• Bäver Castor fiber LC
• Utter Lutra lutra NT
• Storlom Gavia arctica LC
• Smålom Gavia stellata NT
• Järpe Tetrastes bonasia NT
• Tjäder Tetrao urogallus LC
• Drillsnäppa Actitis hypoleucos NT
• Tretåig Hackspett Picoides tridactylus NT
• Spillkråka Dryocopus martius NT
• Gråspett Picus canus LC
• Lavskrika Perisoreus infaustus LC
• Sidensvans Fraxinus excelsior LC
• Tornseglare Apus apus EN
• Gärdsmyg Troglodytes troglodytes LC
• Videsparv Emberiza rustica NT
• Gröngöling Picus viridis LC
• Vitgrynig nållav Chaenotheca subroscida NT
• Blanksvart spiklav Calicium denigratum NT
• Kornflarnlav Carbonicola anthracophila NT
• Garnlav Alectoria sarmentosa NT
• Knottrig blåslav Hypogymnia bitteri NT
• Vedflarnlav Ramboldia elabens NT
• Skorpgelélav Rostania occultata NT
• Skrovellav Lobaria scrobiculata NT
• Korallblylav Parmeliella triptophylla Signalart
• Stuplav Nephroma bellum Signalart
• Bårdlav Nephroma parile Signalart
• Gammelgranskål Pseudographis pinicola NT
• Ullticka Phellinidium ferrugineofuscum NT
• Granticka Porodaedalea chrysoloma NT
• Rosenticka Rhodofomes roseus NT
• Ostticka Skeletocutis odora VU
• Rynkskinn Phlebia centrifuga VU
• Doftticka Haploporus odorus VU
• Spindelblomster Neottia cordata Signalart

106 ha av arealen utgör produktiv skogsmark, varav huvuddelen är gammal barrnaturskog, en mindre del är en gammal lövbränna med stort inslag av löv såsom björk och sälg. Enligt en skogsbruksplan från augusti 2023 föreslås 50 ha av den gamla skogen avverkas inom två år. Om 20 år skulle ytterligare 50 ha kunna avverkas. Genom att Naturarvet förvärvar skogen kommer avverkningen aldrig att bli av. Den direkta klimatvinsten av det är lika stor som 0,25 % av hela Sveriges årliga utsläpp av CO2 från Inrikes transporter.

Att skydda Djupsjöåns gammelskog och andra liknande gammelskogar är den viktigaste åtgärden vi kan vidta lokalt för att bromsa klimatförändringarna globalt.